Idag har jag haft min lediga dag :) Skulle egentligen ha täffat Daniel idag, men han var sjuk :/
Men det var skönt att vara ledig, inte behöva gå upp vid någon viss tid så som det har varit varje dag trots sommarlov.

Det blev visst lite fel, det var inte meningen. Tycker allt blev väldans dumt....

Jag befinner mig fortfarande i ett bedövat tillstånd. Jag vet inte vad jag vill. Det känns som om allt börjar svalna överallt, det känns som om jag blir förd bakom ljuset. Det känns som om det svävar en mängd lögner ovanför mitt huvud. Jag undrar, var är verkligheten, och vad är verkligheten?

En ängel hade en gång vingar att flyga med. Med tiden började hennes vingar att tyna bort. De blev mindre. På så sätt fick hon mindre svängrum, hon behövde inte längre lika mycket utrymme eftersom hennes vingar försvann. Hon började känns sig väldigt instängd, hon fick mindre luft och utrymme. Allt började bli förvirrat. Vingarna som hade gett henne utrymmet och glädjen var borta. Fram kom elendet med mörker och tårar. De lilla utrymme som fanns kvar använde hon till att söka efter sina vingar som gav henne lyckan. Dag och natt. Hon undrade vad som hade hänt med dom. Lyckan och utrymmet kan väl bara inte försvinna på det viset? Eller? För varje dag som går hoppas hon att hon ska finna de underbara vingarna igen, dock ser hoppet mörkare ut för varje dag..