Kaffebrist i all ära. Endast två koppar idag, har varit 3+ nu ett tag. Det känns. Jag vet, patetiskt! Ibland förstår jag alla rökare och snusare. Ibland kan jag t.o.m förstå alkoholiserna, de finner dendära härliga lugna känslan. Eller lugna, snarare den berusade känslan. När man hamnar i det underbara tillståndet och tycket allt är bra och roligt, man bara svävar. Det gäller att inte ta ett glas för mycket eller för lite. Gör man det är det kört. Då hamnar man nog inte bland alkoholister iofs... Dom är alltid överdoserade med sprit, de dricker antagligen tills de glömmer, för att gömma in ångest om verkligheten lyckas de med det dricker de antagligen för att de fann ångesten i att de dricker och måste därefter försöka glömma den på något sätt. Den klassiska onda cirklen utspelar sig på många sätt.

Oj, det spårade ut lite. Kaffe slutade med alkolism.