Ibland vill man verkligen ge upp, dundergeupp! Nu känns det verkligen som det. Allt känns bara så jävla fel helt plötsligt, igen, så jävla onödigt. Dagen som kändes så bra i början har rasat.

Allt jävla tjat om saker och ting.. och dendära balen... Jag har bestämt mig för att inte gå. Vad har jag där att göra? Ingeting. Jag passar inte in där. I just dont.. Jag passar inte in någonstans.
Det enda jag ser fram emot, det är Hultan, dit ska jag, annars dör jag. Efter Hultan, vad händer då..? 

Neh.. Fuck life.