Vad är det för mening och prata om det inte finns någon som lyssnar?

Nu är det sådär igen, alla bara försivnner. Varför gör ni det? Jag står jämt på samma ställe, men sen är ni helt plötsligt borta, ännu en gång! Jag börjar bli trött på att pussla ihop allt om och om igen. Det känns som om det bara är jag som anstänger mig. Tänk om jag skulle vara helt tyst, inte höra av mig till någon. Det skulle nog dröja länge innan någon skulle sakna mig igen.. så är det bara.. Det är synd att man inte är lika saknad av er som jag saknar.. Okejokej, självömkan så det bara skriver om det! Sorry, my bad. Men det är trots allt så det känns ändå..