Konstigt hur lite ord kan få en annan person att dela med dig mer än innan. Ibland säger man dedär magiska orden, då menar jag inte: jag älskar dig, utan ja, ord som är rätt som den andra personen tar till sig. Det kan vara vad som, men något som verkligen passar i just det läget. Då känner man sig lite bättre som person. Kanske flyger man upp en liten bit till när någon berättar något privat för en, känner man sig mer viktigt och behövd då? Kanske frigörs endrofinerna och man känner sig mer välkommen och likasinnade? Vad vet jag.


Idag har jag flygit fram och tillbaka på jobbet som en jädra idiot. Värst var när jag blev kvarlämnad ensam i förköpet och posten. Rätt som det var befann det sig kanske 5-6 personer i postkön och 5-6 personer i den andra kön. Alla lika stressade typ. Jag, väldigt ovan, lämnad ensam och det kommer massa folk! Vid "fiketkön" är de nemas problemas, men posten. Vet ni hur klurigt det är att lämna, skicka osv, paket? Det är inte så lätt som man tror. Iaf, jag fick ta hand om dem i postkön själv. Guess what, jag klarade det! Ensam! Inga fel! Jag är stolt ^^



Jag längtar till augusti, jag vill till Göteborg nu. Även om det bara är för två dagar, men komma bort från allt här i två dagar. Underbart! Liseberg, sova på hotell och sen stan. Mys. Frihetskänsla och ansvar.